Nu får det väl ändå vara nog. Det läskiga träskmonstret som är en av invånarna i den annars så fridfulla Hallonskogen har tagit sig lite väl många friheter. Han har bland annat käkat upp grisen Desmonds fina äpplen, stulit Fru Krokodils nya cd och nallat Sebastian Hares boxningshandskar.

Den lille glade pingvinen Mummel älskar, till skillnad från sina kompisar, att steppa. Pingviner ska istället vara duktiga på att sjunga, för utan sång får de sig aldrig en hjärtepartner. De konservativa gamla ledarpingvinerna fryser ut Mummel totalt på grund av de sprittande fötterna och det tisslas och tasslas så mycket om honom att till och med hans föräldrar blir övertygade om att han inte hör hemma i kolonin.

Vi får möta fyra nordafrikaner som under andra världskriget frivilligt tar värvning för befria Frankrike från Tyskland och nazismen. De tror att de är en del av något och de vill skapa sig ett bättre liv, men de vet inte riktigt vad de ger sig in på och inget blir som utlovat.

I kärlekens stad Paris finns kärleken naturligtvis överallt, och den kan anta många olika former. Alla kan vi känna igen oss i någon situation, om det så gäller faderlig kärlek till en dotter, hatkärlek till en gammal älskare, kärleken till den vackra personen man precis har mött på gatan. Eller kanske till och med kärlek vampyrer emellan.

Den unga Maria får en dag finna sig att bli bortgift med en man hon varken älskar eller har umgåtts speciellt mycket med. Paret ska leva som man och hustru, men de måste vänta i ett år innan de får ha sex. Av denna anledning blir Marias man Josef inte helt lycklig när det en dag visar sig att hon är gravid.

Alla har vi väl någon gång flytt in i drömmarnas värld för att undkomma en vardag där allt inte går som man vill. Den unge Stéphane är snäll nog att låta oss följa med in i hans lekfulla drömtillvaro. Men hur intressant är det egentligen att vandra runt i någon annans låtsasvärld, där man själv inte kan vara med och påverka historien alls?

Skaparna av succén Shrek bjuder här på ett hejdlöst äventyr i Londons kloaker. Råttan Robbie kämpar för sin överlevnad medan tuffa Rita slåss mot betydligt större fiender, och givetvis trasslar det till sig rejält.

Ärkeskurken Le Chiffre försöker genom en dödlig lek med aktier lura till sig pengar som sedan ska användas till terroristverksamhet. Han får dock oväntat besök av en vältränad kille med rätt att döda, som sätter käppar i hjulet för hans planer.

En vinnarbesatt man och hela hans familj stuvar in sig i en Tillsammansbuss för att köra den sjuåriga dottern Olive till skönhetstävlingen Little Miss Sunshine i Kalifornien. Ett roligt uppror mot amerikansk tävlingsmentalitet.

Som en av karaktärerna i filmen säger - "Voyeurism is participation". Shortbus är så bra att det är svårt att inte hålla med.

Dupree är den klassiske objudne gästen, som gör alla klassiska fel. Han flyttar, tillsammans med sitt älghuvud, in hos det nygifta paret Carl och Molly. Naturligtvis blir smekmånaden något helt annat än vad de planerat.

Följaktligen: Länge leve kostymfilmen! Sofia Coppolas filmatisering av Marie Antoinettes liv är en kärleksfull återupptäckt av en sömnig och inte minst sömnskapande genre. Men här får man inte en blund.

Ordet nyttig ses ofta som närapå synonymt med tråkig. Någonting som delvis kan stämma i det här fallet eftersom filmen skildrar en tråkig vardag. Men ännu mer är den nyttig på så sätt att den är bra för dig, och det på fler än ett sätt.

Den tama björnen Boog och den klantige hjorten Elliot försöker hitta hem till den trygga stadsmiljön. På vägen möter de hinder, både i form av grymma jägare och taskiga, mobbande djur.

De andras liv fängslar en direkt i biofåtöljen. Trots att salongen är fullsatt är publiken knäpptyst den över två timmar långa filmen igenom. Såväl skådespel som regi och scenografi är av yppersta toppklass.

Det gigantiska Wallander-projektet (tretton långfilmer) får här sin avslutning med en makaber mordhistoria, späckad med intriger, hemligheter och skelett i garderoberna. Ett smått förvirrande drama, men klart godkänt för thrillerfantaster.

Borat är namnet på allas läppar dessa dagar. Filmen om den kazakstanske journalisten, som reser till USA för att göra en dokumentärfilm, har rönt en sällan skådad uppmärksamhet från såväl myndigheter (främst de Kazakstanska) som en nyfiken publik. Eftersom filmen är så pass speciell, ansåg vi på redaktionen den alltför svår att recensera. Därför bad vi myndigheten Statliga styrelsen för socialt mervärde om hjälp. Här är deras rapport.

Vad krävs egentligen för att man ska ses som krigshjälte i USA? Räcker det att ha varit med och rest en amerikansk flagga, trots att man kanske inte har avlossat ett enda skott i stridigheterna? Kanske blir man ibland ofrivilligt utsedd till att vara någon man egentligen inte känner att man är. Kanske borde någon annan egentligen bli hyllad som hjälte.

En stark kvinna som har utkämpat sitt eget krig. Så beskrivs Alice Timander i pressmaterialet till Alice och jag. Men det här är inte en film om en stark kvinna, utan om två. Filmaren Rebecka Magnusson kommer själv in i handlingen.

Som den bibliska titeln antyder så är Babel en film med stora ambitioner. Alejandro González Iñárritu försöker i denna film teckna en bild av den globaliserade världens motsättningar och kommunikationsproblem.

Markus och Karin tar en time-out och ska tillbringa ett par dagar i lugn och ro i en stuga i Småland. Det blir dock inte riktigt som de har tänkt sig. Speciellt inte när de får oväntat besök.

En långhårig hårdrockare som mest lever för dagen får en nioårig flyktingflicka på halsen. Ska hon få stanna? Klarar han av att ta hand om henne? Och vem kan man egentligen lita på? En varm och lite småknäpp historia, mitt i den typiska stockholmsförorten.

Vid 21 års ålder får Michaela äntligen lämna det lugna och djupt religiösa livet på landsbygden och börja plugga vid universitetet i sydtyska Tübingen. Den nya miljön är spännande med fester och en trevlig kille att pussa och krama.

Makeover-scenen, kläderna och Meryl Streeps monolog om himmelsblått är de stora behållningarna i The devil wears Prada. Resten av filmen är inte så mycket att yvas över. Den är medioker, på gränsen till undermålig.