Förhandssnacket har redan jämfört "Baise-moi" med "Thelma and Louise," och det stämmer. Filmerna har stora likheter i upplägget. En gruppvåldtäkt, två kvinnor som flyr tillsammans i en bil och som under den påföljande roadmoviens gång söker upprättelse på olika mer eller mindre våldsamma sätt. "Baise-moi" är dock betydligt sunkigare än "Thelma and Louise". Sämre skådisar, sämre regi, slarvig klippning. "Baise-moi" är också betydligt hårdare och råare, både till bildval, handling och miljöer.

Thelma och Louise använder uteslutande sina vapen till att hota med när de nästan lite motvilligt rånar spritbutiker och i ett nödläge tvingas låsa in en polis i bagageluckan. Manu och Nadine i "Baise-moi" skjuter istället ihjäl både affärsinnehavare, poliser och privatpersoner utan att tveka och med synbar njutning.

"Baise-moi" är en mycket våldsam film, och liknar i det avseendet "Dirty Weekend," "Natural Born Killers" och "Pulp Fiction." Filmen innehåller också en tydlig vinkning till badrumsscenen i "Nikita." En annan skillnad mellan "Baise-moi" och "Thelma och Louse" är att "Baise-moi" skildrar huvudpersonerna som förlorare. De står längst nere på samhällsstegen och de lever ett rätt eländigt liv som de inte själva kontrollerar. Thelma och Loiuse var i någon slags mening vinnare. De var hyfsat etablerade samhällsmedbogare till att börja med, de fick träffa Brad Pitt och de valde själva att köra över kanten. För Manu och Nadine både börjar och slutar det sämre.

Trots de många explicita sexscenerna så upplevde jag absolut inte "Baise-moi" som någon porrfilm. Tilltalet är helt annorlunda. Det känns hela tiden som en helt vanlig spelfilm, men den enkla skillnaden att man istället för att låta publiken ana sex genom att något rör sig under täcket, faktiskt går in i en porrfilmsliknande närbild på könsorganen. Och på så vis har porrmotståndarna från förra årets filmfestival helt rätt: i och med den här filmen har gränsen mellan "vanlig" film och porrfilm luckrats upp. Man ser när de knullar och man ser att de stoppar in den på riktigt. Men det är inte för att hetsa upp publiken, utan mer som att man i en "vanlig" film ser när folk äter och att skådisarna faktiskt stoppar in mat i munnen på riktigt. Man kan kalla det spekulativt och omotiverat, men flera av samlagen har faktiskt en plats i handlingen. I så fall är det ymniga våldet och det flödande blodet betydligt mer spekulativt.

Jag kan mycket väl tänka mig att "riktigt sex" kommer att bli mer och mer vanligt på vita duken. Förr i världen så kysstes inte skådisar på riktigt när det skulle kyssas på film. Man filmade så att det inte syntes att kyssen hamnade vid sidan av munnen. Numera anses inte äkta kyssar på film som något märkligt. Många filmregissörer idag är uppvuxna med porrfilm som ett naturligt inslag i medieflödet, och en del filmskapare som eftersträvar maximal känsla av äkthet kommer kanske att välja att ha med "äkta" sexscener på detta sätt. Inte i familjefilmerna, och inte när de kända skådisarna är med, men hade "Basic Instinct" gjorts på ett independentbolag idag så är det inte helt otänkbart att den hade gjorts med "äkta" sexscener.

"Baise-moi" orsakade en stor debatt om censur och yttrandefrihet när den visades i Frankrike tidigare i år. Efter premiärvisningen på filmfestivalen i Cannes gick filmen upp på vanliga biografer, men stoppades efter fem dagar, bland annat på grund av de närgångna sexscenerna. Detta efter att en organisation som står den högerextrema Nationella Fronten nära protesterat till regeringsrätten. Detta ledde till att feministorganisationer demonstrerade för filmen utanför biograferna i Paris. Tvärtom mot den feministiska diskursen i Sverige alltså. Med förra årets uppståndelse kring Filmfestivalens "porrfilmssektion" i färskt minne ska det bli intressant att se hur den svenska debatten blir den här gången. De som upprördes av "Romance," som ju trots allt var väldigt lågmäld och inte visade speciellt mycket närbilder, lär sätta i halsen rejält av "Baise-moi".

Bilder från denna artikel

•