Min Facebook-sida femton minuter innan pressvisningen av "The Bling Ring": "I väntan på den bästa Coppolans nästa får det bli den näst bästas senaste". Twitter efter visningen: "Njutbar men inget mästerverk, är inte det det bästa betyget en film kan få?"

Den bästa Coppola är så klart Sofias bror Roman. 2001 gjorde han en bortglömd liten film vid namn "CQ". Den bör du söka upp innan du fortsätter läsa den här texten. Inte? Ok, vi fortsätter. Varför ovanstående dumheter? Jo, sociala medier spelar nämligen en av huvudrollerna i Sofia Coppolas senaste film, utan Facebook ingen film. Kanske inte lika markant som i Finchers "The Social Network" men ändå.

Historien om tonåringarna som använde sig av internet för att hitta deras idolers adresser, råna dem och sedan lägga ut bildbevis på Facebook är en modern sedelärande ungdomssaga. Perfekt till färg, form och (självklart) ljud. Det är så snyggt och coolt att man nästan glömmer bort att se bortom ytan, här finns nämligen inte så värst mycket att se. Ärligt talat så är det hela rätt gjort. Förtappade rikemansungar med skeva självbilder och för mycket fritid går lös på sin omgivning med förödande resultat. Djupare än så går inte Coppola. Filmen rivstartar och kör på i högt tempo tills att den rundas av med ännu en cool låt. Var inte regissörens intresse större än så, det hela bygger ju ändå på ett verkligt fall.

Men, äsch, lyssna inte på mig. Ibland är känslan mer än analysen och en film bara en film. I det här fallet en otroligt underhållande sådan. Men jag kan inte låta bli att sakna vemodet från "Lost in Translation" eller "Somewhere". En smaksak, igen.