Livet i 25 frames per sekund
''When I go to movies I generally want to be taken to another world.'' // Darren Aronofsky
Livet i 25 frames per sekund
''When I go to movies I generally want to be taken to another world.'' // Darren Aronofsky
''When I go to movies I generally want to be taken to another world.'' // Darren Aronofsky
The art and stress of film
Jag har inte skrivit här på ett bra tag nu.Vi är mitt inne i olika produktioner. Samtidigt som jag producerar en film som ska spelas in vecka 11 så jobbar jag över lovet på en inspelning av en musikvideo, som inspelningsledare.Igår gjorde jag ett dåligt jobb, jag hoppas jag kan göra det bättre idag.
Telefon
Idag har jag pratat i telefon med Björn Starrin, Gustaf Hammarsten och Simon J Berger.Vet inte vad som är så speciellt med det, men det kändes speciellt på något vis.
Long time no see
Shit, har inte orkat skriva på hela veckan, har varit helt död i huvudet efter förra helgen då jag och några klasskompisar jobbade cirka 13 timmar per dag på en musikvideoinspelning! Det var väldigt krävande, dramatiskt, chockartat, kul, intressant, jobbigt, spännande och lärorikt :) helt klart en helg jag inte ångrar iallafall!
Första dagen, fredag, tyckte jag gick ganska dåligt för min del. Vi kom dit och fick veta att det saknades statister så i princip alla var tvugna att springa ut på stan och leta statister. När allt var klart så började inspelningen, jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, jag var inspelningsledare och har fått lära mig att det arbetet handlar om att hålla koll på tider, att alla sköter sitt jobb och att alla bilder tas! Men det fanns inget bildmanus, ingen ordentlig tidsplanering och jag hade inte riktigt fått höra vad allas arbetsuppgifter var heller. Sen fick jag agera klappa också, eller mina händer fick det för det fanns ingen klappa :P . Så när jag kom hem drömde jag mardrömmar om att regissören och de andra vart förbannade på mig för diverse felsteg jag gjorde så jag vaknade upp i intervaller och skämdes för att sedan somna i något som kändes som högst 5min igen, osv.
Lördagen började med att alla fick hjälpa till med att fixa scenografin. Mitt i allt hörs en smäll från rummet bredvid, en hög smäll. Jag tänker, det är säkert en lampa som fallit för fotografen stod på en stege och satte upp lampor. Sen hör jag ett skrik och tänker... Just ja, fotografen stod på en stege och satte upp lampor. Jag springer till rummet bredvid, ser hur A-Foto ligger i en konstig lite hög på marken och Andreas springer fram och sätter sig vid hans huvud, han har alltså fallit cirka 6 meter från taket i konsertlokalen. N-P som fotografen heter, verkar medvetslös. Pernilla ringer efter en ambulans. Jag var i chocktillstånd så känns som att jag inte kommer ihåg allt men har för mig att Andreas skriker och undrar vad han ska göra. Jag skriker åt honom att lägga honom i framstupa sidoläge eftersom att han är medvetslös. Jag springer fram och sätter mig vid N-Ps fötter och Bård som är scenograf sätter sig på mitten, vi försöker försiktigt röra på honom men så fort vi rör hans huvud så visar sig en stor pöl med blod på golvet och N-P vaknar till liv. Det första han vill göra är att klättra upp på stegen igen och sätta fast lampan som sitter löst och kan falla på oss när som helst. Tillslut kommer iallafall ambulansen och vi tar en paus med lunch och beslutet om att Gustaf i min klass ska ta över A-Foto de kommande 2 dagarna godtas. Resten av dagen flyter på ordentligt bra, alla har kul och det är nog den bästa inspelningsdagen även ifall en hel del av bilderna blev tvugna att flyttas till söndagen.
Söndagen är lång, söndagen är stressig, söndagen är hysterisk och ingen lyssnar riktigt på mig. Tiden är knapp och jag försöker berätta det gång på gång men folk slår dövörat till. Även ifall dagen inte riktigt går som jag velat så har jag typ hittat min plats på inspelningen, vilket jag inte hade på fredagen. 2 Musikvideor på samma dag är ju inte en barnlek liksom och Gustaf får köra axelkamera med en RED på förmodligen närmare 40 kilo i cirka 12 timmar, men oh så bra han gör det och med hjälp av hans vapendragare Björn. I slutet av dagen får jag många gånger höra hur duktiga vi är så det får ju allt att kännas mycket bättre. Så visst, en bra dag trots att den verkligen tog på krafterna.
Hela denna vecka har jag inte haft några krafter, vi hade en regi-övning på onsdagen och torsdagen och jag gjorde ett så dåligt jobb och det vet jag om, men jag brydde mig inte och jag bryr mig inte. Jag lärde mig av övningen och det är väl huvudsaken i slutändan? Fast jag fick regissera mina lärare, de förmodligen svåraste skådespelarna att regissera någonsin :P förmodligen eftersom att de försöker att göra motsånd till viss del så att vi ska lära oss något. Jag sög, men det är okej... För denna gång.
This is it.
Snart är det lunch och snart åker vi mot inspelningen i Karlstad, eller det beror på ifall teknikernas lektion är över ännu. Senaste tre har vi sagt att vi ska vara på plats! Dagsplanering och manus är utskrivet och jag hoppas att jag är beredd på vad som väntar. Mitt elle-horoskop för idag säger iallafall att det kommer gå bra, det står saker om nya uppgifter och att jag blir omtyckt för den jag är? Det kan man ju hoppas, när det faktiskt verkade stämma ganska bra när det beskrev dagens uppgifter iallafall. När jag nu också läser mitt spray-horoskop står det att allt fungerar bra när jag arbetar med goda vänner och det kommer jag ju med få göra. Med mig följer Anna som ska vara ljusassistent, Erik som ska vara regiassistent, Björn som B-foto och Gustaf som på söndag ska vara steadicam operatör.
Varför är jag ens nervös?
Musikvideor med norrmän!
Jodå, nog fick man bli del av musikvideoinspelningen nog! Fast, fick veta det cirka 1 vecka efter alla de andra i klassen. Trodde ett tag att jag var den enda som skickat in mail och inte fått svar men mitt mail måste ha missats på något vänster. Så idag fick jag mail om att jag ska vara inspelningsledare i helgen. Lite kortvarsel men ser fram emot det! Spännande att få hjälpa till på en riktig inspelning men har stora krav på mig själv!
Och cirka några timmar senare ringer en norrman upp mig, självaste regissören och berättar om hur det ska gå till i helgen. Tider osv. Jag tror jag lyckades förstå 75% av det han sa, vilket jag tyckte var duktigt. Är inte jätte hemma på norska. Så ja, haha är supernervös men det ska nog gå bra! Långa dagar på 13 timmar de flesta om inte längre.
Bloggen “Livet i 25 frames per sekund” publiceras på Film.nu av Anna Tjernström. Film.nu förhandsgranskar inte publicerat material i denna blogg, och tar därför inte ansvar för innehållet i den. Finner du något du anser vara olämpligt i denna blogg, ta gärna kontakt med oss.
Är detta din blogg? Uppdateringar kan tyvärr inte längre göras då Film.nu har avslutat denna bloggfunktion, och “Livet i 25 frames per sekund” finns endast kvar i arkivsyfte. Om du önskar radera bloggen, kontakta oss. Skriv i ditt mail att du vill radera din blogg och inkludera adressen (URL) till denna sida. Uppge även ditt namn samt det inloggningsnamn och lösenord du använde när du skapade bloggen på Film.nu.