Som man bäddar är en svensk situationskomedi om ett så vanligt, och ovanligt, ämne som pappaledighet. Film.nu träffade regissören Maria Essén och Eric Ericson, som spelar huvudrollen.

Varför har du valt att jobba med just det här manuset?

Maria: (ler) Jag har inga barn själv, men jag tyckte om manuset. Det finns värme och charm i hur manusförfattaren, Stefan Ahnhem, behandlar ämnet. Han är inte rädd för att berätta att det är ganska tråkigt och jobbigt att vara förälder. Han verkligen satte fingret på ett aktuellt ämne, på ett roligt och humoristiskt sätt.

Hur har du förberett dig för rollen som Jonas?

Eric: Jag kommer direkt från en pappaledighet på åtta månader. Man kan säga att jag kunde använda mycket utav den som en förberedande kurs.

Kan du relatera till Jonas?

Jonas är en ansvarslös person, och det skulle jag inte kalla mig själv. Det finns annat som jag kan relatera till i papparollen. Jag har gjort ett aktivt val, och vill att min fru ska jobba. Nu kan jag verkligen säga att Konrad är min son. Jag har varit med och utvecklat honom, och han fick mig att utveckla mig själv som person.

Har ni haft några roliga/svåra situationer under inspelningen?

Eric: Inspelningen var väldigt speciell, för det innebar att vi skulle jobba med barn. Som man brukar säga, man ska inte jobba med småbarn, och jag förstod verkligen det. Maria var en klippa, hon gav sig aldrig. Ebba, som spelade barnet, ville inte vara med mig. Det var ett helvete de första fem veckorna, jag var helt slut och orkade inte se barnet hela tiden. Jag kunde tänka mig skaffa en docka eller något. Till slut gick det bra, vi blev kompisar.

Maria: Barnet var i en känslig ålder. Hon var 10-11 månader och naturligtvis beroende av sina föräldrar. Det fixade sig till slut. Det ställde otroligt höga krav på skådespelarna och hela filmteamet.

Som man bäddar är din debutfilm som långfilmsregissör. Hur upplever du skillnaden mot tidigare, kortare projekt?

Maria: Skillnaden är enorm i vad det innebär. Här sitter jag med dig, det gjorde jag inte i tidigare projekt. Ingen som frågade mig om mina kortfilmer. Långfilmsproduktionen pågick under längre period, och det är mer att hålla koll på. Jag upptäckte att det inte var lika kaotiskt som att göra kortare film. Då kan man vara utan mat och sömn under en vecka och det går bra.

Tidigare har du jobbat med en del amerikanska projekt. Varför har du nu valt att göra svensk film?

Maria: Jag har bott i USA i nästan nio år. Främsta anledningen att jag kom tillbaka till Sverige beror på ett manus som jag har skrivit själv. Där berättar jag om historier som handlar om Sverige och svenskarna. Jag vill berätta de här historierna och göra filmerna.

Vilket budskap vill du skicka med Som man bäddar?

Jag vill förmedla värme och kärlek. Jag hoppas att ämnet i sig når fram till flera människor genom berättelsen. Filmen vänder sig inte bara till föräldrar, utan till alla.

Min förhoppning att folk ska ha en trevlig bioafton.

Hur kändes det att vara med i nästan varje scen?

Eric: Det är min första huvudroll på bioduken. Det var jätteroligt att spela i en situationsdriven komedi. Jag fick en aktiv del i berättandet.

Framtidsplaner?

Eric: Jag vet inte riktigt, det kommer en film till hösten som heter Storm.

Maria: Att göra film nummer två!

Något att tillägga?

Eric: Höj föräldraförsäkringstaket!

Bilder från denna artikel

•