Att "Upp" är den första animerade filmen att öppna Cannes säger ganska mycket om Pixars status. Produktionsbolaget åtnjuter en ofantlig respekt i filmvärlden. Sedan 1995 års "Toy Story" har de spottat ur sig kritiker- och publikframgångar på löpande band, och det verkar inte som om brunnen är i närheten av att sina. Pixar fortsätter imponera, och senast i raden är alltså den här tämligen gulliga familjekomedin, som dessutom är den första Pixar-filmen att visas i 3D.

Här möter vi Carl Fredricksen, en surmulen änkeman och ballongmakare som lever ensam i en liten stuga. Han saknar sin bortgångna livskamrat Ellie och hyser en hemlig önskan att förverkliga hennes dröm om att bosätta sig vid de sydamerikanska Paradisfallen, och en dag skrider han till verket genom att knyta fast tiotusentals heliumballonger vid sin stuga. Men det är inte förrän han väl är i luften som han inser att han har sällskap av den bortkomna men entusiastiska pojkscouten Russell.

Konstellationen grinig gubbe-levnadsglad pojke är en klassiker i filmsammanhang, klyschig men effektiv, och i Pixars ömma händer blir den oemotståndlig. Som vanligt präglas manuset av en sällsynt respekt både för karaktärerna och för publikens intelligens, med en sällsynt fingertoppskänsla för att behandla de existentiella problem som även pojkscouter och pensionerade äventyrare tvingas möta.

I kombination med hisnande vackra animationer blir "Upp" en ovanligt hjärtevärmande liten historia.