Måste man älska filmfestivaler bara för att man älskar film. Jag känner mig löjligt stressad över faktumet att jag bor i en stad där det just nu pågår en filmfestival. Jag sitter varje dag och granskar programmet för att sedan aldrig gå. Jag orkar inte, kan inte bestämma mig. Beslut, beslut. Jag föredrar att sitta hemma i soffan och kolla på dvd.

Måste man älska filmfestivaler? Och de ger ju en så mycket att välja mellan och jag sitter där och tänker på allt annat jag också måste hinna med, som att jobba och skriva ansökningar,  medan filmerna rullar i små och stora biosalonger och som fylls med människor. Jag sitter och läser.. Men jag älskar ju film så varför kan jag inte ta mig utanför dörren för att se åtminstone en film, eller gå på ett seminarium. 

Jag tror det är lite som musikfestivaler för mig, jag älskar idéen och jag gillar själva begreppet; filmfestival, men i slutändan gör dem mig förvirrad. Nu tror jag at ag ska gå och sätta på Pulp Fiction och dricka mer kaffe i min egna soffa, glatt ignorera att det finns stora filmer att upptäcka utanför. Jag gör det när jag är redo. 

Senaste filmer seda:

King Kong (1933)

Desperata kvinnor (2002)

Stoppa pressarna (1974)

Vi som älskade varann så mycket (1974)

Quills (2000)

En öm kyss (2004)

F