Ur filmen Paradis:Tro  Maria Hofstätter som Ana Maria. TriArt Film 2013.

Anna Maria bor i Wien hon är djupt religiös och för henne är Jesus och tron paradiset. Hon arbetar som röntgensköterska men på hennes fritid ägnar hon sig åt gud och att missionera. Anna Maria går från dörr till dörr med Maria statyn i famnen och försöker att omvända människor till kristen tro. Efter att ha varit borta en längre tid återvänder Ana Marias man. Han är egyptier och musilm. Nu blandas vardagen med konflikter och slagsmål och en kamp börjar dem i mellan att få sin vilja fram genom slagsmål och böner.

Betyg FFF

För avskalat drama i fantastisk regi, men den övertydliga tron till religion känns fånig och oäkta därmed når budskapet inte fram.

Den andra delen i Ulrich Seidls uppmärksammade trilogi. Paradiset behöver inte alltid vara så ljuvligt som man tror verkar vara budskapet i Seidls trilogi. Han är en mästare i regi, det här är avskalat och känns återigen som en dokumentärskildring fast filmen är fiktiv. Skillnaden ifrån förra filmen Paradis: Kärlek är att jag har svårt att känna något för Ana Maria hon känns falsk i sin onaturliga övertro till Jesus. Jag får en förnimmelse av att Seidls göra henne till karikatyr medvetet eller omedvetet. Det är till och med svårt att tycka synd om henne när hon blir hånad av alla människor hon knackar dörr hos. Med budskapet att övertyga att Jesus är god och den enda rätta vägen till ett bra liv. Detta är ett sevärt drama för att regi är fantastiskt bra. Det är inte någon musik alls i filmen förutom när Ana Maria sjunger själv sina troende sånger. Ett sevärt drama, om hur religion kan övergå till fanatiskt beteende när man försöker att gömma sina egna problem bakom Gudsnamn.

ORIGINALTITEL: Paradies: Glaube

KATEGORI: Drama

LÄNGD: 1tim  53min

LAND: Österike, Tyskland, Frankrike

TAL: Tyska, Arabiska

ÅLDER: 15År

DISTRIBUTÖR: TriArt Film

BIOPREMIÄR: 2013-04-12

Bilder från denna post

•