Film.nu mötte skådespelartrojkan i Filmhuset i Stockholm.

Hur var det att spela in film i USA?

Andreas Wilson (nedan AW): Det kändes inte så annorlunda, det råkade vara i USA bara.

Alexander Skarsgård (nedan AS): Det var varmare än i Trollhättan, om man säger så.

Under hela inspelningsperioden om 22 dagar bodde filmteamet tillsammans i en villa.

Fares Fares (nedan FF): Det var väldigt trångt. Jag stod ut att bo ihop med de andra ungefär halva tiden, sedan var jag tvungen att flytta.

AS: Vi bodde tolv personer i ett hus med tre sovrum, samtidigt som det var produktionskontor där tio personer jobbade varje dag.

Skådespelarna om sina roller i filmen.

FF: Jag spelar en torped som heter Omar. Han får i uppgift att hämta Alexanders karaktär och en kvinna, som båda är självmordsbenägna, och skjutsa dem till Las Vegas. Det är en rolig karaktär med justa kläder. Lite av en dröm för mig faktiskt, jag fick ha blanka, vita skor.

AS: Jag fick inspiration av en dokumentär om drag queens i New York, Paris is burning, som utspelar sig i Harlem på 80-talet. Den var så gripande, och inspirerade mig mycket. Jag tänkte mig att min karaktär hade varit en glamorös drag queen i New York och sedan, när vår film börjar, har tappat allt det där och sitter i ett radhus på västkusten. All uppmärksamhet, och energin han fick genom den, är borta.

AW: Erik, som jag spelar, är en kille som åkt till Los Angeles för att bli manusförfattare. Han försöker hitta en historia att berätta, samtidigt som han bearbetar sin egen depression. Jag har själv upplevt att Los Angeles är en oerhört ensam och hård stad att vara i. Det finns inga spontana möten, eftersom alla åker omkring i en egen bil. Man möter inte folk på samma sätt som man gör i många andra städer. Just den känslan av ensamhet försökte jag ta med mig till filmen.

Kan ni tänka er en framtid inom den amerikanska filmbranschen?

FF: Det vore absolut jättekul. Marknaden är större, fick man chansen är det självklart att man skulle göra det. Men man måste spendera mycket tid i USA för att få ett ordentligt kontaktnät. Jag är mest i Sverige.

AS: Jag och Andreas har agenter i Los Angeles, men man måste vara där på plats. För agenten känns det ungefär som man är på månen när man är i Sverige – man finns inte.

AW: Man måste vilja det, och jobba för det. Det går inte bara att vänta på att Spielberg ska ringa.

AS: Det finns så många talangfulla regissörer och grymma projekt i USA. Jag vill jobba med de bästa regissörerna i hela världen. Det är jättekul att jobba i Sverige, men det görs 90 procent skit här hemma. Sverige är så litet att du kan inte bara göra saker som du tycker är fantastiska. Du måste ta jobb som du tycker är halvbra. Kan man undvika det genom att kombinera med jobb utomlands är det fantastiskt. Det är dit man vill nå.

Är filmklimatet dåligt i Sverige?

AS: Det är idéfattigt generellt. Det är som ett glas ljummen mjölk, hela det svenska filmklimatet om jag ska vara ärlig. Det behövs fler anarkister i svensk film, nytänkande människor som vågar gå egna vägar. Det är så stereotypt här hemma.

Missa inte TV-intervjun med skådespelarna i Kill your darlings – Klicka här!

Bilder från denna artikel

•