Frederick Wiseman

 

Frederick Wiseman

  • Översikt
  • Info & länkar
  • Bilder
  • Diskussion

View this page in English on Filmanic

Frederick Wiseman är en regissör, producent, skådespelare och filmarbetare. Född den 1 januari 1930. Hen är känd för bland annat Crazy Horse (2011), National Gallery (2014), Near Death (1989), Nedostaje mi Sonja Henie (1971) och At Berkeley (2013).

Läs mer om Frederick Wiseman

Denna biografi har genererats automatiskt av Filmanic (vår snälla lilla bot).

Listor & Nyheter

 
 
 
 
 
TMDb Film.nu använder sig av The Movie Database API (TMDb) för vissa funktioner, men är inte på något sätt stödd eller certifierad av TMDb.

Handlar denna sida om dig? Uppgifterna har vi helt eller delvis fått från The Movie Database (TMDb). Du kan begära att vi tar bort alla personuppgifter vi har om dig genom att skicka ett mail till oss och inkludera adressen till denna sida (URL). Förklara även vem du är, så vi vet att du är personen som denna sida handlar om. För att radera dina uppgifter från TMDb måste du kontakta dem separat.

Frederick Wiseman

Född 1930-01-01 (94 år sedan).

Bilder på Frederick Wiseman

Klicka på bilderna för att visa i full storlek

Dela din mening om Frederick Wiseman?

Starta en diskussion om Frederick Wiseman med dina vänner på Facebook eller Twitter!

Frederick Wiseman

Biografi från Wikipedia

Documentarian Frederick Wiseman has been noted for his ability to

capture the nuances of life in American institutions such as prisons,

hospitals, welfare offices, and high schools. He started out in 1963 by

producing a fictional feature film, The Cool World, an examination of

the lives of Harlem teenagers. In the beginning, Wiseman was a staunch

social reformist, and his films were calls for change. Titicut Follies,

his first documentary, is an exposé of life in a prison for the

criminally insane in Bridgewater, MA. It was controversial and left

Wiseman with the reputation of being a muckraker. His four subsequent

documentaries were all exposés of other tax-supported institutions

designed to show the ineffectiveness of the bureaucracy that not only

threatens to destroy them, but also dehumanizes the people they were

meant to serve. Wiseman toned down his message and began focusing more

on American culture to point out the symbolism of daily activities in

his film Primate (1974). In the â??80s, he began examining institutions as

they relate to ideology. Unlike other documentaries, Wiseman's work

does not progress chronologically; rather, the segments are arranged

thematically, like an essay, and are linked via rhetorical devices such

as comparison and contrast to create a patterned structure. His films

are never narrated, thereby forcing viewers to make connections between

the sequences themselves. Wiseman has occasionally returned to fictional

films, albeit in a non-fiction performance style, as with Seraphita's

Diary (1982) and La Derniere Lettre (2002).

Innehåll från Wikipedia tillhandahålls enligt villkoren i Creative Commons (CC BY-SA 3.0).

×
×
×
×
×