Vincent Cassel spelar livstrött terapeut som sitter med chipspåsen i näven när han lyssnar på sina lika livströtta patienters gnäll. Men han är också rödhårig, eller snarare var rödhårig innan hans hår fick gråa och råttbruna nyanser med tidens gång. När han träffar den, av nästan alla, mobbade rödtotten Rémy sticker den nyetablerade duon iväg på en bilresa genom Frankrike i hopp om att ta sig till de rödhårigas land, Irland.

"Vår dag skall komma" är en minst lika vansinnig roadmovie som Godards "Pierrot le Fou" ("Tokstollen" på svenska), men den är dock miltals från att nå samma klass som Godards mästerverk. Patrick och Rémy har båda farit illa på grund av deras hårfärg, och gör allt från att pissa i en jacuzzi i vilken två ickerödhåriga njuter av ett bad till att skjuta dem som kommer i deras väg.

Jag är osäker på hur diskriminerade rödhåriga känner sig, men om det är så att denna folkgrupp far illa så bör Gavras självfallet ha en eloge för att han lyft fram denna brinnande fråga. Det känns dock mer troligt att duon representerar en grupp av människor som känner sig hotade och därför vidtar åtgärder. Är det någon särskild grupp vars dag skall komma, eller är det själva företeelsen i sig som Gavras gjort en film om?

"Vår dag skall komma" är en enda röra, vilket kanske inte gjort så mycket om filmens skämt inte varit så slitna, eller karaktärerna bättre skrivna. Nu är filmens enda behållning Vincent Cassel som struttar runt i en kostym och ser uttråkad ut.