Star Wars: Episod I - Det mörka hotet 3D (1999) – Recension

Action Äventyr Sci-Fi

George Lucas återanvänder än en gång sina Star Wars-filmer. Men den här gången handlar det om de "nya" filmerna, de som ingen gillar. Nu i 3D.

Jag har inte sett "Star Wars: Episod I" sedan den dök upp i sin första skepnad 1999, och då enbart på någon märklig taiwanesisk vhs-kopia. Man får inte glömma att när filmen kom var förväntningarna - på goda grunder - skyhöga. De "gamla" filmerna (nåja, åtminstone de två första) var mästerliga och det här hade kunnat bli precis hur bra som helst. Men så blev det ju inte, det vet vi idag.

Med detta i åtanke fick jag för mig att idag, 13 år senare och med förväntningarna körda i botten så kanske, kanske den här filmen skulle gå att titta på. Jag hade fel. Skräp är alltid skräp, oavsett hur många dimensioner du visar upp det i, och den här filmen är så fruktansvärt dålig att jag inte ens klarar av att skriva en riktig recension. Så håll till godo med en lista på saker jag hatar med "Star Wars: Episod I".

1. Manuset. Allt är dåligt, men manuset är den allra största boven i dramat. Trots att precis varenda replik är parodiskt platt och informativ är det nästan omöjligt att förstå vad filmen handlar om. Det finns ingen röd tråd, ingenting.

2 Jar Jar Binks. Inget är glömt, inget är förlåtet.

3. Skådespelarna. Ingen orkar anstränga sig det minsta, vet de att kameran är på?

4. De j**la dataeffekterna. Det ser ut som skit, Lucas!

5. Alla försök till comic relief (för mer information, se punkt 2).

6. Att den gör det så mycket svårare att tycka om de gamla filmerna.

7. Karaktärerna. De har inga personligheter. Noll.

8. Regin. Eller vad man ska kalla det (se punkt 1-7).

Så kör vi en lista på saker jag gillar med filmen:

1. Darth Maul har ett dubbelt lasersvärd.

Fotnot: "Star Wars: Episod I - Det mörka hotet 3D" visas även i en svenskdubbad version.

Publicerad 2012-02-09