En stackars Secret Service-agent blir mördad och polismannen David (Kiefer Sutherland) tar sig an fallet tillsammans med den unga praktikanten Jill (Eva Longoria). Alla spår leder snart till en annan agent, Pete Garrison (Michael Douglas), och det hela verkar röra sig om en konspiration för att mörda självaste presidenten.

Men vad skulle en Secret Service-agent som en gång i tiden tog en kula för president Ronald Reagan ha för motiv för att döda den han är beredd att själv gå i döden för? En gissning, om än långsökt, kunde ju vara att det är för att han är älskare till självaste presidentfrun (Kim Basinger) och vill ha henne för sig själv. Pete börjar ana ugglor i mossen när polisen knackar på dörren och anser sig vara ditsatt av någon i det egna livvaktsgänget som planerar ett hemskt dåd. Han slår sig fri och ger sig sedan med laddad bössa ut på mullvadsjakt och är fast besluten att till varje pris bevisa sin oskuld till konspiration, dölja sin relation till presidentfrun och rädda presidenten.

Likheterna mellan Eastwoods karaktär i Secret Service-filmen "I skottlinjen" och Douglas är tydliga. De är båda verkligen måna om att skydda sin president och letar febrilt efter en förövare som planerar att hitta på ett hyss. Skillnaden är väl att Douglas går in en blandningsroll av till exempel Ford i "Jagad", Cruise i "Minority report" och Damon i "The Bourne Identity". Med lagens väktare hack i häl kämpar han mot klockan och måste hitta den eller de som satt dit honom. Med hjälp av sin stora list ser han till att ständigt ligga steget före sina förföljare och får med lätthet tag på information. Kommer de gamla kollegerna för nära med dragna vapen förlitar han sig på att de inte ska ha mage att skjuta honom. Men kan man alltid lita på gammal vänskap?

Det är egentligen inte så mycket som är nyskapande här, och har man sett ovan nämnda filmer och/eller ett par till temat relaterade långkörande tv-serier kanske man kan snickra ihop en egen bild av vad som kommer att hända. Men jag kan ändå rekommendera filmen på grund av det utmärkta skådespeleriet och att det är en välgjord film på många plan. Den känns trovärdig och inte överdriven på vanligt Hollywood-manér, men med tanke på handlingen så blir det en hel del USA-patriotism. Är man dock sugen på att se ett hyfsat spännande thrillerdrama med en vässad Sutherland och en klipsk Douglas är det bara att köpa en biljett eller två.