Anna är nyutexaminerad präst och får sin första tjänst som präst i ett kvinnofängelse någonstans i Danmark. Hemma lever hon ett lugnt liv tillsammans med sin man. De är dock något som saknas. De har länge försökt få barn, men har nu i stort sett gett upp hoppet. Anna tror inte att hon kan få barn överhuvudtaget.

När hon börjar sin tjänst på fängelset får hon snabbt en ganska djup kontakt med flera av internerna. Den som kommer att påverka hennes liv mest är Kate, som likt Anna precis har kommit till detta fängelse. Hon har en gåva, får Anna veta av de andra internerna. Det är något gudomligt över Kate, och en del tror att hon kan åstadkomma mirakel. Snart blir Anna mot alla odds gravid och tankarna går då till Kate.

Parallellt med detta får vi följa en av fångvaktarna, Henrik, som är Kates kontaktperson på fängelset. Han ska följa med som ledsagare till ett bröllop, men istället slutar det med att de två sitter på ett kafé och dricker kaffe. Historien upprepar sig när Kates mamma ska fylla 60 år. Henrik börjar få känslor för Kate, och förstår att det kommer att bli svårt att kombinera med hans arbete.

"Förbrytelser" börjar som en film om människor som bygger upp varandras liv. Det är mycket ljust, även om det finns personer på fängelset som inte gillar det som försiggår mellan huvudkaraktärerna. Men så händer det något som inte verkar gå att stoppa. På ett kort ögonblick blir allt helt svart.

Regissören Annette K. Olsen använder "Dogma 95"-konceptet helt utomordentligt. Det finns flera filmer där jag tycker att man kunnat hoppa över dogmaidéerna, men här ger det en otrolig närhet till skådespelarna och berättelsen i denna mycket sorgliga film. Utan tvekan är det här en film att rekommendera, men du kommer inte att gå leende ut ur biosalongen.