När filmen startar är det början på slutet för den framgångsrika och karismatiske chefredaktören för franska modemagasinet Elle. Han som levde ett lyckosamt jetsetliv i Paris och hade ett romankontrakt med ett välkänt bokförlag. Denna man vaknar alltså upp på ett sjukhus efter flera veckor i koma och har först svårt att förstå sitt predikament.

Regissören och konstnären Julian Schnabel använder sig av smått geniala grepp som ger åskådaren en chans att dela Baubys upplevelse av den initiala chocken. Chocken över att inte kunna tala, inte kunna röra sig, inte kunna äta eller dricka själv.

Efter att ha konstaterat att han förlorat det mesta, framträder det han har kvar, ännu tydligare - sin fantasi och sina minnen och ett öga att blinka med. Ett öga att lära sig kommunicera med. Ett öga att kolla in talpedagogens sensuella läppar med!

Jo, så är det - filmen är långt ifrån så tragisk som den hade kunnat vara. Tvärtom sjuder den av liv och återspeglingar av Baubys färgstarka fantasier och minnen, i Julian Schnabels kontrastrika, bitterljuva bildspråk. Bilder av Bauby som sjunker genom det djupblå Medelhavet och övergår i fjärilslätta vyer över frodiga grönområden. Förförande illusioner av intima franska krogar och snabba bilar som susar fram längs Rivieran. Livliga bildsekvenser som ställs i bjärt kontrast mot den krassa verklighetens sjukgymnastik i en steril bassäng eller en brusande TV-apparat som personalen glömt att stänga av.

Historien är kompromisslöst berättad ur huvudkaraktärens Baubys (Mathieu Amalric) synvinkel. Även om man också skymtar komplicerade relationer i bromspåren efter ett annat liv. Frun måste förmedla orden från Bauby till hans älskarinna: "varje dag väntar jag på dig". Max von Sydow är perfekt i rollen som den gamla fadern som, trots sonens tillstånd och sitt eget dåliga minne, gör hjärtknipande försöka tala med sin son över telefonen. Musiken är fantastisk med artister som Tom Waits, Nino Rota och Lou Reed.

Tragiken i denna film lämnar inte någon oberörd. Samtidigt innehåller den också en påminnelse om livets enorma kraft i varje levande kropp - även hos den som bara har ett öga att blinka med.