Den danska regissören och manusförfattaren till "Dag och Natt", Simon Staho, har sagt att han skrivit filmen som en krigsförklaring mot en viss livssyn. Man kan förstå det - huvudkaraktären Thomas är en typ av man som är alltför vanlig i världen; känslokall och självisk utan förmåga att förstå känslor, vare sig andras eller sina egna. Mikael Persbrandt spelar Thomas och är med i varenda sekund av filmen. Redan i början får vi av en berättarröst (Erland Josephson) reda på att Thomas kommer att skjuta sig i huvudet denna dag. Det som följer är en resa där han åker runt i sin bil och plockar upp olika personer i sitt liv som han säger farväl till. Han ska åka till New York heter det.

Dag och Natt är en speciell film rent formmässigt. Allt utspelas i eller precis utanför bilen, filmat med två DV-kameror där den ena pekar mot förarsätet där Persbrandt sitter och den andra mot passagerarsätet. Man har filmat med båda kamerorna samtidigt i långa tagningar, som DV-mediet ger möjlighet till, och sen klippt ihop det. Detta ger en stil som är minimalistisk och förlitar sig nästan uteslutande på skådespelarnas prestationer. Jag anser att det är ett lyckat drag, mycket tack vare Mikael Persbrandt. Han gör en otroligt bra prestation, och de människor han plockar upp i bilen (Tuva Novotny, Michael Nyqvist, Fares Fares, Pernilla August, Maria Bonnevie, Lena Endre, Marie Göranzon och Hans Alfredson) är alla välskrivna och bra spelade.

Om man ska ta upp svagheter så kan man nämna att de andra karaktärerna inte får särskilt mycket tid på sig. Det finns ett djup hos de personer som Thomas pratar med, men eftersom filmen måste hinna med alla nio stycken går det ibland lite snabbt för dem att komma till sin poäng, innan det är dags för nästa. Detta är inte ett stort problem, men det blir märkbart i kontrast mot Persbrandts karaktär som får hela filmen på sig att utvecklas.

Ju längre "Dag och Natt" pågår desto tydligare blir det att regissören ändå inte vill sänka sig till "fiendens" nivå. Krigsförklaringen omvandlas mer och mer till ett försök att förstå Thomas och hans demoner, samtidigt som resan handlar om en man som letar efter anledningar att inte ta sitt liv.

Det här är ingen kul film och det bör det inte vara, det handlar om de riktigt tunga frågorna. Men vill man se några av Sveriges bästa skådespelare i ett tänkvärt och välskrivet manus ska man inte tveka - se "Dag och Natt"!