Filmen skildrar vägen till Ian Curtis självmord ur hans fru Deborahs synvinkel, som också har återgetts i hennes självbiografiska book "Touching from a distance". Ian Curtis var bara 23 år gammal när han tog sitt liv, efter en kort men intensiv tid i rampljuset. Deborah Curtis fann sin man död i deras kök i Macclesfield dagen innan hans band Joy Division skulle åka på sin första USA-turné. Rockstjärnan tog sitt liv under det tidiga 1980-talet, den tid då han själv dyrkade de tidigt döda rockidolerna James Dean, Jim Morrison och Jimi Hendrix.

Filmen, som är vackert filmad i svartvit, börjar väldigt kärleksfullt då man får följa Ian och Joy Division under deras resa som okänt rockband med drömmar om att slå utomlands. Deras väntade break inkasseras då en rå men flitig manager upptäcker bandet och nära inpå garanterar dem kändisskap. Men för Ian Curtis visar sig detta genomslag senare att vara a curse in disguise. Han blir diagnostiserad med epilepsi vilket tar hårt på honom då han bland annat får anfall på scen under en spelning. Dessutom vill hans fru skiljas efter att han har haft en längre affär med belgiska frilansjournalisten Annik Honoré.

Filmen är väldigt stark och dyster då den skildrar det allra bästa och sämsta under Ian Curtis liv med upp och nedgångar. Det väsentliga är nog mörkret som faller i ljuset för Ian, då hans dröm om att bli rockstjärna plötsligt uppfylls samtidigt som pressen på honom ökar. Detta får honom att känna att han tappar kontrollen - kontroll över livet, sitt äktenskap och över sina gärningar. Det är detta som driver honom till att ta överdos av tabletter, någon månad innan han avvecklar sitt eget liv genom att hänga sig.

Det har spekulerats mycket kring rockstjärnans plötsliga självmord då han i mångas ögon antogs leva ett drömliv under sina bästa dagar i rampljuset. Filmen har av hans närmaste beskrivits som en i högsta grad realistisk skildring av den döde vännens liv under hans tid i den tillsynes tuffa rockbranschen.