Det behöver inte vara ett problem när man upplever att en film inte är sprungen ur behovet att berätta en specifik historia. Ibland räcker det med en berättarglädje, ett skickligt hantverk, och smarta stilistiska grepp. Det kan väga lika tungt som en urstark historia. Jesper Ganslandts "Blondie" strävar efter detta. Jag har väldigt svårt att avgöra om jag tycker att han lyckas eller inte.

Tre systrar mitt i livet (Carolina Gynning, Helena af Sandeberg och Alexandra Dahlström) återförenas på sin mors (Marie Göranzon) 70-års kalas. Det är en vacker film om den svåra konsten att vara en familj, med tydliga influenser från danska dramer. Filmens innehållsförteckning bör upplysa om att "Blondie" innehåller tydliga spår från både "Festen" och "Melancholia". Men där dessa filmer var unika både i sina berättelser och sin stil, vilket gäller även för Ganslandts briljanta debut "Farväl Falkenberg, så tycker jag inte riktigt att "Blondie" bjuder på något nytt. Den är inte tillräckligt stark i sin annorlunda stil, och inte tillräckligt engagerande i sin historia.

Snackisen med filmen har annars varit Carolina Gynnings medverkan. Hon gör inte alls bort sig i sin nya roll som skådespelare, tvärtom. Dock har jag svårt att släppa att det är Carolina Gynning som skådespelar. Det kan vara så att felet ligger hos mig, men hennes "persona" stör min filmupplevelse. Kulmen når mig när Carolinas karaktär skriker (då kryper hennes dialekt dessutom fram) att hon inte vill lämna "huset". Må vara att det säkert är en medveten blinkning till hennes tid i "Big Brother"-huset.

Till "Blondies" försvar vill jag dock säga att den har något lekfullt över sig, ett självförtroende som jag lockas av. Den siktar högt. Jag har full förståelse för att varje film inte kan uppnå samma höjder som en "Farväl Falkenberg", och det gläder mig att Ganslandt fortsätter att göra film. Förhoppningsvis blir de många fler framöver, så att vi kan se tillbaka på denna som något av en mellanfilm. Lite som hos Woody Allen, vissa av hans filmer glömmer man direkt, de andra minns man hela livet.