Applause till Paprika Steen som här gör sitt livs rollpresentation. Steen spelar Thea, en alkoholiserad moder som knappt får se sina ungar. Sönerna Matthias (Noel Koch-Søfeldt) och William (Otto Leonardo Steen Rieks) är Theas ädelstenar i livet, resten av tillvaron är bara pest och kolera. Men i teaterns värld trivs hon, som en av Danmarks största aktriser. Där i rampljuset får hon leva ut alla tryckta känslor gentemot Christian (Michael Falch), ex-maken, och hans nya fru.

Med teaterns hjälp speglas Theas känslor och tankevärld. Rent metaforiskt fungerar scenerna bra. De förstärker känslorna i filmen och ger nyttig bakgrundsinformation. Thea är en mycket olycklig människa som med alkoholens hjälp rymmer bort ifrån den bittra verkligheten.

Thea ges dock en andra chans, efter att hon tillkännagett sin nykterism för Christian. Hon får återse sina söner ett fåtal gånger i månaden. Men med tiden görs flera felsteg som gör att hon känns mindre lämpad som moder.

Magnifikt var ordet. Steen är verkligen klockren i rollen som den egotrippade men ack så olyckliga Thea. Hon gör verkligen filmen, även om resten av ensemblen också gör bra insatser. Det finns få saker att klaga över.

Som alltid i dansk film har "Applause" en välskriven dialog och skicklig regi. Det som saknas är originalitet. Historien om den alkoholiserade modern/fadern som försöker få grepp om livet har vi sett ett dussintal gånger förut. I genren finns "Applause" bland de bättre filmerna, men jag hade ändå önskat att regissören gjort något mer med materialet, och överraskat mig.