"Riket" är en av de bästa serier som någonsin gjorts. Den hade allt: Ernst-Hugo, demoner och voodoo. Vem behöver egentligen mer? Jag såg den med min fixerade pappa som tyckte det var en bra idé att introducera sin son för lite euroskräck. Det är länge sedan nu. Danska var exotiskt och landet i sig doftade pölse och vit sand.

Som alltid var man lite tveksam till det icke-amerikanska. Skräck på danska, ehh. Men det fungerade såå bra och Rikets regissör, Lars von Trier blev ett namn jag lade in i min hjärnas säkrade minnesbank för intensivt framtida bruk.

När Trier för några år sedan skvallrade om att han skulle återvända till den genre jag tycker passar honom bäst, skräckgenren, sjukskrev jag mig från jobbet och tillbringade dagen hemma, dreglandes i sängen. Filmen gick under arbetsnamnet "Antichrist" och skulle utgå från tesen att det var Satan som skapat jorden och inte Gud. Snacka skräckfilm alltså! Tyvärr skulle det dröja fram tills Cannes 2009 innan första visningen, då Trier prioriterade den roliga "Direktören för det hela" och sedan fick en kraftig depression. Det ryktades om att Satan låg bakom denna irriterande förseningskombo.

I "Antichrist" spelar Willem Dafoe och Charlotte Gainsbourg paret som efter att ha förlorat sin son bestämmer sig för att spendera tid ute vid lantstället Eden. Där ute är det tänkt att Dafoe skall verka som Gainsbourgs terapeut för att reda ut begreppen sorg och rädsla. Det går sisådär. Skogen och vad som verkar styra den, kommer emellan.

"Antichrist" gör det enkelt för publiken på ett storymässigt plan. Istället väljer den att avancera andra delar av berättelsen. Symboliken är grov och tecknas kantigt, en rådjurshona med ett dött halvförlöst kid, en räv som pratar och äter av sin egen kropp. Våldet är extremt och överraskande, bland annat en scen involverandes en sax och en erigerad klitoris. Man får känslan av att Trier hårdstuderat sentida skräckfilm och sedan bestämt sig för att göra den värsta. Många kommer nog tycka att han lyckats. Men det är inte bara därför jag tycker så mycket om "Antichrist". Skådespelarna är fenomenala. Att som Charlotte Gainsbourg och Willem Dafoe så fullkomligt uppoffra sig för en idé och känna en sådan tilltro till sin regissör är ovanligt. Anthony Dod Mantles foto är fantastiskt (en Trier film har aldrig sett så här bra ut tidigare) och de digitala effekterna, som får skogen att leva, är ett bra exempel på hur man på ett sparsamt sätt kan göra något storslaget. Alla dessa komponenter tillsammans får "Antichrist" att kännas som levande ondska. Man blir förförd, skrämd och underhållen. Och kom ihåg, det är bara en film av Lars von Trier, bara en film av Lars von Trier, bara en film av Lars von Trier.