Arkiv
Killing-gänget om manlig vänskap
Arkiv
Killing-gänget om manlig vänskap
Killing-gänget om manlig vänskap
“Ben och Gunnar – en liten film om manlig vänskap”, “På sista versen – en liten film om döden”, “Torsk på Tallinn – en liten film om ensamhet”, och “Gunnar Rehlin – en liten film om att göra någon illa” är titlarna på de fyra kortfilmer som Killing-gänget har skrivit manus till. Naturligtvis spelar medlemmarna i gänget de flesta rollerna själva. För regin står Tomas Alfredsson.
– Vi började med en suparresa till Dalarna, som en kickoff, säger Henrik Schyffert. De resulterade i att vi kom hem med massa sidor oläsligt material.
Hur skriver ni manus?
– Det brukar gå till så att man skriver 42 sidor, och sen skickas de runt till alla i gänget för att de ska läsa och tycka. Tillbaka kommer oftast två sidor, säger Johan Rheborg.
– Vi kan inte spela in något förrän alla ler åt det, fyller Andres Lokko i.
– Men vi bråkar inte mycket. Jag blir lika förvånad varje gång det blir något gjort, säger Jonas Inde.
Det skulle egentligen ha kommit sex små filmer från gänget.
– Två filmer åkte faktiskt i papperkorgen, så det blev bara fyra till slut, berättar Robert Gustavsson.
Den sista filmen i “serien”, ”Ben och Gunnar”, den enda som Killing-gänget vill visa för pressen, handlar om manlig vänskap.
– Det är en stor gråzon. Jan Guillou med sina grabbar på Fagerhult – vad gör de därute egentligen, frågar sig Henrik Schyffert.
Lånar från romantiska komedier
Filmen har lånat sin form från amerikanska romantiska komedier. Dragen från “När Harry mötte Sally” kan inte undgå någon. Robert Gustavsson i Billy Crystals rollgestalt och Johan Rheborg i Meg Ryans.
– Det är vi, jag och Johan Rheborg, som är de största homofoberna i gänget. Och vi gör huvudrollerna i “Ben och Gunnar”, säger Robert Gustavsson.
Plump humor har kanske inte varit kännetecken för någon av Killing-gängets produktioner. Men en hel del rekvesita i form av indianfjädrar och pantomimdräkter har vi kunnat se i deras sketcher.
“Ingen lösnäsa”
– I de här filmerna har vi ingen lösnäsa, säger Robert Gustavsson och syftar på att man tagit humorn till en annan nivå.
De fyra små filmerna är inget man viker sig dubbel av skratt för. Man sitter istället med ett fånigt leende filmen igenom.
Två av filmerna har gjorts i dokumentärform, med intervjuer och berättarröst.
I “Gunnar Rehlin – en liten film om att göra någon illa” anser Killing-gänget att man gör sin plikt och tar upp historien som ingen annan berättat. Vad som egentligen hände med Gunnar Rehlin, före detta programledare för Filmkrönikan.
– Det är en tillgång att se “riktiga människor” på film. Därför gör vi dokumentär, säger Robert Gustavsson.
Regissören Tomas Alfredsson har inte arbetat med Killing-gänget tidigare.
– Jag var lite rädd att det skulle bli svårt att komma in i gänget. Men det har fungerat väldigt bra faktiskt.
Hur känns det att arbeta med video, istället för film?
– Man kan använda hur mycket band man vill. Därför är det en stor fördel att jobba med video, tycker Tomas Alfredsson.
– Om Sveriges Television säger “ni får använda 16 mm” ska det till mycket, lägger Henrik Schyffert till.
Sveriges Television är en förutsättning för Killing-gängets produktioner.
– Vi har helt fria händer när vi arbetar med SVT. Det är fantastiskt med public service, vi skulle aldrig få göra något liknande i exempelvis TV4, säger Andres Lokko.
– När NileCity var slut ringde chefen på SVT: “Det där var ju roligt – vi beställer 25 avsnitt till”. Han förstod inte att det var sex avsnitt och sedan slut. Vi var inte intresserade av göra en sitcom som skulle gå varje vecka, säger Henrik Schyffert.
De nya filmerna har inga “gubbar” som återkommer i olika sketcher. Är Glenn Killing och Percy Nilegård borta för gott?
– Nej, absolut inte. De kommer tillbaka. Percy är faktiskt med i en av filmerna, “Torsk på Tallinn”. Vi behövde en sådan karaktär och då tyckte vi det var dumt att uppfinna en ny, när vi redan har en, säger Henrik.
– Johan (Rheborg) ville från början inte göra Percy, men efter mycket övertalning från resten av gänget gick han med på det – motvilligt, berättar Robert Gustavsson.
Lorrygänget, Galenskaparna, Hannes Holm och Måns Herngren är alla TV-komiker som har gjort långfilm. Kommer Killing-gänget att gå samma väg?
– Vi har inte haft någon historia som håller för långfilm ännu, och vi vill inte göra något halvhjärtat. Men det kommer en långfilm, var lugna, säger Henrik Schyffert.
Publicerad 1999-02-22
Senast uppdaterad 2018-10-19 01:18