Adam Sandler gör sig bra i rollen som den bedrövade och förnekande Charlie Fineman. Under det där sorgsna ansiktet glimtar man hans komiska ådra, som han plockar fram då och då. Det blir en superb mix. Tragiskt och roligt på samma gång.

På senare år har Adam Sandler gjort Punch drunk love och Spanglish, som båda hamnar i facket "icke-komedi" (även om de knappast saknar humor). Precis som Jim Carrey lyckas han balansera sin karriär med både smala och breda, publikfriande filmer. Sandler har alltid spelat en outsider, en udda karaktär, vare sig det rör sig om en komedi eller ett seriöst drama. Fast visst är det ganska långt mellan Charlie i Vänner för livet och djävulens son Nicky i Little Nicky.

Även Don Cheadle gör bra ifrån sig som den frihetslängtande tandläkaren Alan Johnson. Han är raka motsatsen till Charlie, med fru, barn och jobb. Han längtar till något annat och får sig några tankeställare när han börjar spendera tid med sin nygamle vän.

Även om de båda skådespelarna syns ungefär lika mycket i den här filmen är Vänner för livet Adam Sandlers show. I Hollywood surras det faktiskt om att han kan få en Oscarnominering för sin roll som Charlie.