George Clooney spelar en advokat och frånvarande fader som tvingas ta hand om sina två döttrar när modern hamnar i koma efter en olycka med en motorbåt. Det framkommer snart att modern haft en affär med någon annan, och familjen bestämmer sig för att leta upp honom. Samtliga inblandade kommer som väntat närmre varandra under äventyret.

Det här är en hyfsat förutsägbar liten historia, men Alexander Payne (”About Schmidt”, “Sideways”) är förstås ett geni av något slag och det som brukar vara bra är bra även här: skådespeleriet är helt oklanderligt och karaktärerna känns äkta på det där smygande, långsamma, försiktiga sättet. Först går det långsamt, sedan går det nästan ännu långsammare och sedan märker man plötsligt att man börjat bry sig om de här människorna. Payne har en nästan läskigt exakt blick för de små detaljerna som gör en scen, en historia eller en karaktär trovärdig.

Men vad handlar det här egentligen om? Ättlingar och arv, absolut. Relationer mellan generationerna, definitivt. Men vad är poängen? Jag vet faktiskt inte. Filmen är så subtil att den till slut knappt är någonting alls. Payne vägrar att använda enkla knep och det kanske hedrar honom, men för att få fram en historia måste man förenkla och sovra ibland, annars blir det ingenting kvar. Då spelar det ingen roll hur finstämt, välgjort och trovärdigt det är.