Regissören Darren Lynn Bousman lyckades behålla handlingen och kvalitén i toppform i de två första filmerna. Jag måste dock säga att Darren misslyckades med Saw III och även Saw IV, som känns väldigt onödiga och betydelselösa.

De två sista filmerna har ingen riktig handling och mening, det som är lämnat kvar åt åskådaren är blodiga, förskräckliga våldscener som få klarar av att se med båda ögonen öppna. Alla som kommer att se Saw IV bör tänka på att gå till biografen med tom mage och inget ätbart i sin väska. Däremot kan en spy-påse komma till hands under filmvisningen.

Filmen handlar om hur Jigsaws psykopatiska spel lever vidare, trots hans och hans medhjälperskas (Amanda) död. Två FBI-agenter hjälper Hoffman att gå igenom Jigsaws kvarlevor för att komma åt orsaken till hans bruk av våld mot andra. Att lägga ihop pusselbitarna blir svårare än tänkt, speciellt när SWAT-chefen Rigg kidnappas och tvingas delta i Jigsaws grymma spel. Rigg får två alternativ, att under 90 minuter antingen rädda en kollega eller möta de dödliga konsekvenserna.

Under filmens gång får man följa hur SWAT-chefen Rigg genomlever komplicerade situationer där hans beslut leder till att antingen följa Jigsaws råd eller följa sitt hjärta. Trots att det är ett spel så är spelreglerna väldigt svåra att fullfölja samt målet svårt att nå. Det enda positiva med denna film är att åskådaren äntligen får en bakgrund till Jigsaws beteende som återberättas av hans ex-flickvän.

Saw IV hamnade på första plats på USA:s biotopp i oktober och spelade in över 32 miljoner dollar. Frågan är om den svenska befolkningen kommer att fastna för filmen lika mycket som amerikanerna. Det återstår att se. Men jag avråder människor känsliga för blod och våld att se den här filmen. Scenerna är inte gjorda för er.