New Yorks mest erfarna brottsutredare Turk (Robert De Niro) och Rooster (Al Pacino) har många års erfarenhet bakom sig och sätts på uppdraget att fånga stans värsta seriemördare, vilket de mer än gärna tar på sig. Seriemördaren de jagar verkar omöjlig att komma åt, varje gång de tror att de närmar sig så visar det sig att de hade fel. Den efterlyste tenderar att mörda sina offer genom att besöka dem på deras hemmaplan, och därmed skjuta dem på nära håll. Efter sig lämnar mördaren en liten dikt där en kort beskrivning ges till varför han tagit denna människas liv. Man skulle kunna säga att denna seriemördare har EN avsikt, vilken är att röja bort samhällets avskum; pedofiler, knarklangare, våldtäktsmän och dylika.

Turk och Rooster tar god tid på sig utan att verkligen komma fram till något vilket börjar störa poliskommissarien Hingus (Brian Dennehy). Hingus bestämmer sig då för att två unga utredare ska få hjälpa till, vilket vänder upp och ner på Turk och Roosters lugna tillvaro. Snart börjar oväntad information komma fram vilket inte välkomnas med öppna armar av Turk och Rooster. Vem kan de egentligen lita på, deras kolleger, kvinnan i deras liv, varandra?
En återkommande mening i filmen är: ”De flesta respekterar brickan men alla respekterar vapnet”.
Storyn trappas upp allt eftersom vi närmar oss filmens slut och vi får ett slut som jag inte hade räknat med.

Regissören Jon Avnet gör en utmärkt, spännande polisfilm med två av Hollywoods mest namnkunniga skådespelare. Både Robert De Niro och Al Pacino har blivit äldre och har inte samma energi och utstrålning som de hade förr. Men trots åldern så har de en otrolig erfarenhet inom filmbranschen och inte minst i roller som maffiabossar och poliser. De vet fortfarande vad de håller på med, båda levererar enastående prestationer.

Det var länge sedan jag gick på bio och vid filmens slut kände att jag vill ha mer och mer, men Righteous Kill lyckades få fram den känslan hos mig. Filmen får definitivt båda tummarna upp!