Wendy bor i ett välbärgat hem med mamma, pappa, moster och sina två bröder. Familjen Darling blir tidigt i filmen varse om den mest fantasifulla värld som bara finns, sagovärlden. Wendys stora passion här i livet är att berätta sagor – hon påminner oss om den ondaste av den onda, Kapten Krok. Sagan blir verklig när självaste Peter Pan kommer inflygandes i familjen Darlings hem. Snart därefter flyger Wendy och hennes två bröder med Peter Pan till den riktiga sagans platser, dit ingen annan varit tidigare. Vi möter Ting, den goda eller onda älvan, som hjälper Peter Pan att vägleda och införliva ett barns högsta dröm – som just här blir den riktiga sagan om Peter Pan.

Kapten Krok spelas utomordentligt bra av Jason Isaacs, han skrämmer slag på de flesta med sin uppsyn. Ingen tar död på den stora mästaren utom möjligtvis passionen. Men passionen är kortvarig och Kapten Krok förblir den han är, ond och åter ond. Peter Pan spelas av den gyllengossigaste kille som uppenbarat sig på länge (Jeremy Sumpter). Killen som aldrig blir vuxen. Barnet är som helgjutet och inte ens Wendy bryter upp det hela barnets omogna frukt. Ett barn är ett barn och kommer alltid att vara det, om Peter Pan får säga sitt.

En saga har för det mesta ett gott slut och även denna gång blir sagan en berättelse att föra vidare med sina sanna upplevelser. För en riktig saga kan bara föras vidare om den är självupplevd.

Denna filmatisering är briljant – drömsk, förtrollande och djupt engagerande. Vi är på platser som finns, inget är omöjligt i teknikens värld och tillåter den mest fantasilöse att finna sig till ro med denna saga. Ljud- och ljuseffekter och stort tänkande i totala bilder ger en grymt bra förståelse och det som kan verka en aning overkligt blir verklighet. Vi fråntas vuxenvärldens förbjudande förnuft, och letar oss drömskt in i sagans värld. Tummen upp för filmen med stort F.