Inför pressvisningen i Malmö finns Manuel Concha på plats för att önska oss välkomna. Han är nervös, ödmjuk och väldigt stolt över sitt verk och genast blir jag lite mer nyfiken på denna romantiska komedi.

För visst är det verkligen hans film, Manuel står både för regi, manus och foto och skymtar också förbi i en scen.
Redan under filmens första minuter lockas jag och de yngre pressmänniskorna till skratt, ett gott tecken – och det håller i sig.

Storyn kretsar kring de 22-åriga kompisarna Marco (Francisco Sobrado) och Mattias (Hans Christian Thulin) som båda har kärleksproblem. Mattias vill dumpa sin flickvän (Alexandra Dahlström) som han varit tillsammans med sedan högstadiet. Men det rätta tillfället vill inte infinna sig och istället dras han längre och längre ned i toffelträsket, medan tjejen tvingar med honom till bilhandlare och lägenhetsvisningar.

Marco, som gör succé bland gamlingarna på Lindgårdens vårdhem där han arbetar, har mindre tur med tjejerna. Han söker råd och coachning via damtidningarna, bor hemma och tvingas av sin stränge far (Oscar Moraga) att ta hand om lillebrorsan lite mer än han önskar. Men så en dag kommer den nya verksamhetschefen (Helena af Sandeberg) och han blir blixtförälskad. Något som varken hans eller hennes far uppskattar, ska det visa sig…

Storyn är varken speciellt komplicerad eller djup, men i gengäld bjuder den här filmen på mycket värme och skratt, och även en och annan tår. Det känns väldigt uppfriskande med en film i Malmö-miljö, utan 100 procent rikssvenska.

Francisco Sobrado imponerar i huvudrollen och det gör även Oscar Moraga – speciellt som han tydligen inte har någon skådespelarerfarenhet alls sedan tidigare. Alexandra Dahlströms strippscen lär för övrigt gå till historien som en av de mest pinsamma och roligaste svenska filmögonblicken.

Jag vill definitivt se mer av Manuel Conchas filmkonst, men just den här rullen lär tilltala en yngre publik främst.