Matthew McConaughey har gjort några romantiska komedier som man helst vill glömma, sedan sin fantastiska insats i “Juryn – A time to kill” 1996. Då försvarade han en skyldig man, som på ett moraliskt och etiskt plan, väckte sympati eftersom han hade hämnats på de män som våldtog hans tioåriga dotter.

Denna gång är Matthews försvarsadvokat mindre nogräknad – skyldig eller oskyldig, Mick Haller följer dollarns ljuva doft. Och han gör det från sitt mobila kontor, baksätet på en svart Lincoln med texten “NTGuilty” på nummerplåten.

Hans ex-fru Maggie, tillika åklagare, har för länge sedan gett upp hoppet om hans själ, hennes jobb är att hålla buset från gatorna. Hans, säger hon, är att släppa ut dem igen.

Trots allt kan hon inte motstå hans charm, utan flirtar hejvilt, låter sig förföras och agerar chaufför de kvällar då Mick har tittat för djupt i whiskyflaskan, vilket han gör i stort sett varje kväll. Men Mick har en del att grubbla över, speciellt efter att han åtagit sig att företräda rikemanssonen Louis Roulet (Ryan Philippe) som är anklagad för att ha misshandlat och försökt att våldta en ung prostituerad kvinna. Roulet hävdar att kvinnan har gillrat en fälla och misshandlat sig själv för att kunna stämma honom på stora summor. Är Roulet oskyldig eller inte? Rättsprocessen kastar Mick in i ett spel på liv och död. Samtidigt tvingas han ta itu med frågor av typen, är det rätt att försvara folk som kanske är skyldiga? Hur ser ondska ut? Kan man göra vad som helst för pengar?

Filmen baseras på Michael Connellys roman och är en tät berättad historia, snyggt förpackad med skön musik som Marlena Shaws “California Soul” och Bobby Blue Bands “Aint no love in the heart of the city”.
Underhållande från början till slut.