Här har familjen Bennet förvandlats till familjen Bakshi och engelska Hertfordshire blivit indiska småstaden Amritsar. Mamma Bakshi vill inget hellre än att gifta bort sina fyra döttrar med framgångsrika män med och blir själaglad när den i England bosatte miljonären Balraj Bingley visar intresse för äldsta dottern Jaya. Bingleys vän Mr. Darcy, här transformerad till amerikan och arvtagare till ett hotellimperium, får i samma veva upp ögonen för familjens ljushuvud Lalita, men såklart går inget som på räls. Det blir kulturkrockar, missförstånd och resor till både Goa, London och Los Angeles innan det givna slutet tar vid.

Regissören Gurinder Chadha (Skruva den som Beckham) lyckas inte särkilt väl med att ta tillvara de vändpunkter som Austens tidlösa berättelse bjuder på och karaktärerna är ofta stereotypa på gränsen till ren karikatyr. Den indiska stjärnan Aishwarya Rai är tillräckligt karismatisk för att klara sig i huvudrollen, men när Mr. Darcy i amerikanen Martin Hendersons (The Ring) gestalt uttalar sina repliker vill man helst bara blunda (å, kom tillbaka Colin Firth!). Varför den unga Lalita alls intresserar sig för denne genomträige typ framstår som filmens i särklass största gåta.

Å andra sidan är det inte genomgående tråkigt. Sporadiskt är fånigheterna tillräckligt fåniga för att det ska bli kul, och framför allt är de färgsprakande sång- och dansnumren riktigt underhållande. Så sammanfattningsvis: mycket ojämnt, ganska fånigt – men inte utan underhållningsvärde. En tveksam tumme upp.