“Honung” är den tredje filmen i regissören Semih Kaplanoğlus självbiografiska “Yusuf-trilogi”. Filmerna utspelar sig i omvänd ordning och i “Honung” är det den tidiga barndomen som avhandlas. Den ålder då man får de djupaste, mest arketypiska intrycken och själens djup lodas.

Denna stillsamt intensiva barndomsskildring bär drag både av Tarkovskijs drömska “Spegeln” och mer socialrealistiska varianter som Ken Loachs “Kes” och Truffauts “De 400 slagen”. Men den har också ett eget varmt och lyriskt tilltal. De storslagna bergen och skogarna på den anatoliska landsbygden vid Svarta havet, samt hemmets husdjur och jordnära sysslor utgör en magnifik bakgrund till lille Yusufs vardag.

Filmens titel kommer av faderns syssla som biodlare – ett yrke som fascinerar Yusuf. Storögt imponerad betraktar han faderns eskapader bland bina högt uppe i träden. Andaktsfullt smakar han av den purfärska honungen. Intresserat samlar han information om olika blommor och deras påverkan på honungens smak och verkan.

Trädklättrandet och sökandet efter bin representerar också verklighetens och vuxenvärldens allvar och farlighet. Då fadern inte kommer hem när han är väntad sprider sig snabbt ett obehag och en oro i det lilla hemmet som nästan går att ta på.

Yusuf kämpar och funderar, men passar aldrig riktigt in bland kamraterna i skolan. Hemma övar han på att läsa högt ur väggalmanackan och undviker gärna läxorna. I skolan stavar han sig med största möda igenom fablerna om lejon och sköldpaddor.

Men en dag råkar Yusuf höra en flicka i skolan läsa Rimbauds dikt “Känsla” (den som inleds med “I de blå sommarkvällarna...”) högt för sig själv. Det väcker en poetisk längtan och nyfikenhet och öppnar ett fönster mot en helt annan dimension i livet. Plötsligt sitter han hemma och övar på Rimbauds vackra symbolism.

Alla dessa intryck speglas i Yusufs prövande, reflekterande blick. Kaplanoğlu väver skickligt samman dem med pojkens rädsla och fantasier, moderns oro och det lantliga livet och visar på så sätt hur pojkens världsbild långsamt tar form.