När du går till mataffären plockar du oftast de varor du känner igen, från märken du har växt upp med och tycker känns trygga. Innehållsförteckningen i finstilt på baksidan av müslipaktet ägnar du antagligen inte så många sekunder. Om du gjorde det skulle du med stor sannolikhet välja en annan vara än den du köpt under flera års tid.

I Sverige är runt 3 procent av alla matvaror som hamnar i våra korgar och vagnar ekologiska, ännu färre är närproducerade. Resten behöver inte vara av dålig kvalité eller direkt hälsovådliga, men chansen är stor att du förutom föda bär hem åtskilliga gifter i dina kassar.

“Food, Inc.” sätter den amerikanska matindustrin under lupp. Den granskar de stora, och här passar det faktiskt i vissa fall att även klämma in ordet “onda”, företag som fyller de gigantiska stormarknadernas hyllor med paket och burkar. Bland annat visar man hur den kapitalstarka snabbmatsbranschen har fått matproducenterna att ställa om sina tillverkningsprocesser så att det passar dem. Dessa matproducenter tillverkar även mat för butikernas hyllor och frysdiskar, mat som numer även den framställs enligt snabbmatens framgångsrecept.

Sämre kvalité och mindre näringsrikt, men mycket billigare - och samtidigt mer lönsamt för företagen. Win-win skulle man tro, men knappast för den som stoppar maten i munnen. Ett exempel är hur man övergått till att föda upp kor på majs, istället för gräs som deras magar är skapta för att äta. Något som leder till ohälsosammare kött, och därmed drabbar konsumenternas hälsa. Bland annat har antalet diabetessjuka nått till epidemiska nivåer i USA.

Likt andra dokumentärer om matbranschen tar “Food, Inc.” med oss till de som håller djur för slakt. Bland annat får filmmakarna till slut möjligheten att filma inne på en kycklingfarm och bilderna är chockerande, trots allt vi hört och sett tidigare om hur “mat” plågas till döds.

Efter att ha sett den här filmen kanske du tänker “Så hemskt de har det i USA, tur att jag bor i lilla Sverige, där maten är hälsosam och kontrollerad av myndigheterna”. Visst, kanske det är något bättre här, men tänk dig för både en och två gånger innan du lägger något i korgen nästa gång du handlar. Det är du, och ingen annan, som är ansvarig för det du stoppar i din och dina barns munnar.