När Buddy var liten kröp han in i tomtens stora säck och följde med släden hela vägen från barnhemmet i USA till Nordpolen. Där beslöt sig tomtefar och nissarna för att behålla och uppfostra honom. Resultatet – en tomtenisse tre gånger så lång som de andra och med betydligt mindre flinka fingrar att tillverka leksaker med.

En jul inser Buddy att det är något fel med honom, att han inte är riktigt som de andra. Han får reda på att han har en riktig familj i New York och bestämmer sig för att söka upp dem. Därefter kan ni nog själva räkna ut den här filmen, det blir komplikationer när den store nissen i gröna trikåer möter den otäcka och hårda storstaden.

Elf är i bästa fall en lite söt film, som kanske passar den snälla barnfamiljen så här kring jul. Men mitt råd till resten av er blir att se till att missa denna dåligt hopkokta soppa. Julfilmer finns det gott om, räcker det inte med Karl-Bertil Jonsson på julafton blir rådet att se Bad Santa på närmaste biograf. Billy Bob Thornton är bra mycket roligare än Will Ferrell i tomtefacket.