Nia Vardalos är kvinnan bakom succén "Mitt Stora Feta Grekiska Bröllop", en film som hon skrev manus till och spelade huvudrollen i. "Connie och Carla" kan sägas vara uppföljaren då Vardalos är tillbaks både som manusförfattare och skådis. Denna gång delar hon dock huvudrollsansvaret med Toni Colette.

De två spelar bästa vänner som råkar bevittna ett mord, och därför flyr till Los Angeles. Väl där lever de ut sitt livslånga musikal- och showbizintresse genom att låtsas vara dragqueens på en gaybar i West Hollywood. Deras show, där de sjunger gamla musikallåtar till en entusiastisk publik bestående nästan enbart av gaykillar, blir en supersuccé. Att ligga lågt blir inte så lätt som de hade hoppats på.

Connie och Carla spelar alltså män som spelar kvinnor vilket gör det hela lite intressant, speciellt när en straight kille (en sympatisk David Duchovny) känner sig intresserad av den ena, trots att han tror att det är en man. Filmen visas även på Pride-festivalen i Stockholm och kommer säkert bli populär där.
Nu är det här dock inte så könsöverskridande som man kanske kan tro – det rör sig ändå om ett hetropar och i slutet får gaykillarna stå vid sidan om när mannen och kvinnan får varandra.

Det finns en del problem med manuset, och hela idén att de homosexuella männen inte skulle upptäcka att det är två kvinnor de pratar med bara för att de är överdrivet sminkade är löjligt.

Trots hål i storyn och en del nödlösningar är "Connie och Carla" riktigt underhållande. Budskapet om acceptans är kanske lite förutsägbart politiskt korrekt men känns ändå äkta och på vägen bjuds vi på en hel del skratt och roliga detaljer. Bland de roligare små historierna kan nämnas den "hitman" som åker USA runt för att hitta Connie och Carla. Då deras musikalintresse är allmänt känt besöker han varje musikalframträdande han kan hitta, och mot slutet blir han ett riktigt fan.

Den här filmen har sina brister, men jämfört med alla ointressanta romantiska komedier som Hollywood matar ut är denna sevärd.