Bill Murray har samma ansiktsuttryck som alltid. Precis som i Lost in translation gör han en utmärkt imitation av sig själv. I Broken Flowers spelar han en framgångsrik affärsman som lever ett tillbakadraget liv i en villaförort. Han sitter med tom blick och konstaterar att ännu en flickvän just lämnar honom, eftersom han aldrig vill binda sig. Familjen består istället av grannen Winston och hans fru, där Don Johnston (som Murrays karaktär heter) äter söndagsmiddagarna.

Ändå tills ett rosa kuvert landar i hans brevlåda. I brevet, som är anonymt men säger sig vara skrivet av en före detta flickvän, står det att han har en son som är vuxen och kanske kommer att leta efter sin pappa.

Detta är upptakten till Jim Jarmuschs nya långfilm, som inte riktigt känns som en Jarmusch film. Visst, det är tydliga episoder (när Bill Murray åker runt mellan sina gamla flickvänner för att utröna vilken av dem som är mor till hans eventuella barn) likt många av hans tidigare filmer, men det känns ändå inte riktigt som Jarmusch är hemma.

I filmer som Night on Earth och Ghost dog: The way of the samurai skapas riktig filmmagi. Robert Benignis taxichaufför är obetalbar och Forest Whitaker är helt enkelt Ghost dog. Broken flowers är väldigt mycket Bill Murray, men ganska lite Jim Jarmusch. Det känns som den specielle regissören har gjort en film åt den specielle skådespelaren, men glömt bort att göra det han själv är bäst på. Nämligen att hitta de där magiska filmögonblicken. Betydligt bättre lyckat, om än i det korta formatet, är deras samarbete i Coffee and Cigarettes.

Broken flowers är absolut ingen dålig film. Det är en intressant berättelse om ett sökande efter något nytt i livet, eller i det här fallet kanske efter livet självt. Bill Murrays resa genom USA till sina före detta kärlekar blir en berättelse om olika personligheter och hur människor kan förändras över åren. Den visar också en man som är behärskat desperat efter att fylla sitt liv med någon slags mening. Det här är en perfekt höstfilm att kura ihop sig med i biofåtöljen ett par timmar. Om du har vägarna förbi Stockholm – passa på att kolla in fler av Jim Jarmuschs filmer på den retrospektiva festival som startar på biografen Sture idag.